skuldkänslor

E har blivit sjuk igen... vi var igår hos min syster o fika o E började andas så konstigt men vi tänkte att det berodde på att hon sprungit i lekt så mycket... men när vi kom hem o hon sa sig så började hon gråta o då hörde vi vad det var för något... astman var tillbaka... så det var bara att börja inhalera medicin igen... o jag som var så glad för att hon var helt frisk men det fick man inte vara så länge.
pratade med min andra syster o hon sa att T hade haft min mammas hund på besök i lördags men det var ju inget som T sa till oss tidigare, då hade vi ju aldrig gått dit. Fredrik pratade med våra manliga föräldrar som tyckte han skulle ringa till T o fråga vad hon höll på med. Men det enda som hon sa var att hon inte kunde tänka på allt o det kändes som om hon inte brydde sig.
Så nu är det en till mindre som man kan hälsa på.

känner mig som en dålig mamma, känns som om jag utsatte henne för saker som hon inte skulle behövt... men jag kunde ju inte veta om det. konstigt att man mår dåligt även fast man inte ska behöva göra det.
pratat med dagis o informerat dom om läget o det var ingen fara, de gör precis som vi kommit överens om. känns skönt med att de är så förstående...

tingeling